Betygssystemet förklarat – vad betyder A till F egentligen?

Det svenska betygssystemet kan verka rättframt – sex nivåer från A till F – men i praktiken är det mer nyanserat än så. Att förstå hur läraren sätter betyg är en av de mest underskattade studiestrategierna.

Betygsstegen

Systemet består av sex betygssteg: A, B, C, D, E och F. E är lägsta godkända betyg. F innebär att eleven inte nått kunskapskraven.

Vad är "övervägande del"?

B och D är så kallade mellanbetyg och ges när en elev uppfyller kraven för det lägre betyget helt, samt en övervägande del av kraven för det högre.

Det betyder att B inte har egna specificerade kunskapskrav – läraren gör en helhetsbedömning baserad på A- och C-kravens kombination. Detsamma gäller D i relation till C och E.

Kunskapskrav vs. centralt innehåll

Betygssystemet bygger på kunskapskrav – vad eleven ska kunna göra med sin kunskap – inte bara vad de kan.

Centralt innehåll är vad som ska behandlas i undervisningen. Det kan finnas med på ett prov utan att det är betygssättande.

Kunskapskrav är det som faktiskt avgör betyget. De är formulerade i tre nivåer (E, C, A) och handlar ofta om kvaliteten i resonemang, analysförmåga och självständighet.

Hur läraren sätter betyg

Betyget sätts utifrån en helhetsbedömning av all tillgänglig information om elevens kunskaper. Det är alltså inte ett matematiskt snitt av alla enskilda uppgifter.

Det innebär att:

• En elev kan misslyckas på ett enskilt prov men ändå ha ett högt betyg om den övriga bilden är stark.
• En elev som alltid är på A-nivå men presterar sämre mot slutet kan ändå få A, om läraren bedömer att det lägre resultatet inte reflekterar elevens faktiska kunskaper.
• Formativ bedömning (muntliga diskussioner, inlämningar) väger lika tungt som summativa (prov).

Vad det betyder för dig

Om du vill höja ditt betyg, fråga dig: Vad är kunskapskravet för nästa betygssteg?

Läs kunskapskraven för ditt ämne på Skolverkets hemsida. Se konkret vad som skiljer ett C från ett A – det handlar oftast om djupet i analysen, bredden i perspektiven och självständigheten i resonemangen.

Att veta vad som krävs är halva jobbet.